Nu har jag låtit min asgrymma upplevelse smälta in och jag har försökt att greppa det underbara som jag var med om igår. JAG VAR PÅ JESUS CHRIST SUPERSTAR! Bästa någonsin! Vi gick för att fira att min kära morfar som fyllt 70 nu i höst, så vi lyckade till det rejält med fina kläder, mycket smink och god mat! Fint ska det vara!

I vilket fall så kom vi till Vida arena och klämde oss in för att hitta våra platser förvånansvärt snabbt. Och när väl ljuset tänades ner började jag rysa lite. Sen! Från ingenstans, KUNDVAGNAR! Alla kommer in på scenen med ölbackar, kundvagnar och militärkläder! Jag älskade det men min stackars moster blev lite lätt chockad. Jobbar inte beredd på en så "modern" version av Bibeln. Jag tyckte den här versionen var mycket bättre än prästernas i alla fall! Det var musik, bas, kännslor och död! Och så var det det bästa av allt! Ola Salo!

Jag trodde aldrig att jag skulle se någon med en sån här inlevelse! Allra minst av en man som kommer från lilla Rottne i de småländska skogarna! Det blev ju inte sämre av att han sjunger som en Gud. Hehe, Guds son i allafall! Bwahahahahah! (Jag bjuder på den!) I andra akten var det mycket blod, hat, avund, känslor och lite allt det där som fanns i pandoras ask! Att Judas var skitsnygg är ju bara ett plus, dessvärre var han tydligen lika gammal som min morbror... Tusan...

Hela kvällen avslutade spå rosegarden med en stor buffé. Lite för stor kanske... Jag kommer inte vilja äta på en vecka... Men nu är det bara att tagga om, vi har firar klart morfar, nästa är jag! Wieee!

Oh boy!

Det här var ett tag sedan, jag känner verkligen ända ut i fingertopparna hur ovant det är för mig att skriva på mitt lilla personliga, sociala nätverk. Grejen är att jag har varit sjukt lat i x antal månader och sen insåg jag att det snart är ju och då kom jag på den briljanta iden att göra min egna lilla julkalender här på internet så att alla kan ta del av min fantastiska och asgrymma uppvärmning för den bästa högtiden på året!!! Det hade väl vatt fint?!

Tyvärr glömde jag bort det och hux flux var det den 8e december och det kändes om om det var lite väl sent att börja med en julkalender när man snart inte ens fick skicka julkort längre....

Sååå, istället väntade jag tålmodigt och hatade mig själv i 2 veckor och nu till sist sitter jag här och ska guida er genom min jul!!!

Det hela börjar på julaftons morgon när man vaknar av en änglakör och studsar upp ur sängen! (änglakören är nog egentligen bara i mitt huvud men jag får vara galen på julen) sen river jag fram presenterna ur min julstrumpa och springer upp för trappan för att riva ner paketet på paketkalendern. pappret flyger av och jag kaster bort mina nya saker i ivern att titta på granen som står där i full glans! Mamma säger att nissarna kommer till vårt hus för att vi har varit så snälla så det hjälper oss alltid med pyntet natten innan jul... -.-' det här är inte friskt... i alla fall så kommer frukosten, sista minuten-städandet, duschen och sminkningen strax efter granen och sen till sist äts julmaten vid 13.00.23 för att kunna äta så mycket som behövs för att det inte ska va rester fram till påsk har man strategiskt valt ut ett par rymliga byxor. Vid 15.00 börjar Kalle Anka så naturligt vis sitter hela familjen (Felicia, jag och Grace) framför tvn med fötterna uppdragna i soffan kl. 14.25 och skriker åt människorna att komma ner snart, ingen kommer. 16.00 är det dax att vänta, och vilken väntan sen! tomten kommer oftast runt 17.00 och vi sitter alla med näsorna upptryckta mot fönstrena under tiden. När tomten har kommit och delat ut ett fåtal julklappar försvinner morbror Pier mystiskt och ersätts av en gigantisk nisse som själv roffar åt sig alla Piers julklappar! När julklapparna är slut rivs allt papper sönder och tillslut badar man i ett virrvarr av presenter, kartonger och papper/snören. När allt är städat bjuder morfar på hemmagjord tomtegröt och sen sticker alla hem till sig! Man sitter och leker lite med sina nya saker innan man går och lägger sig igen för dagen efter ska man till Farmor!

I år blev det i inte så för farmor jobbade så hon orkade inte men det löste vi så bra med att hålla till hos mina kusiner i Sandsbro!   Vi fick god mat och fina presenter men jag är ledsen att behöva säga det men ingen dag är lika magisk för mig som julafton!! Fast det är nog mest att det är just julafton som gör det magiskt...

I alla fall kom jag precis tillbaka till Rottne efter att ha tittat på en bedrövlig bandymatch, traditionsenligt stack jag till Åby för att titta på den ädla sporten men det var en sådan besvikelse att ni omöjligt kan förstå vilken besvikelse det var.... jag vill inte ens prata om det...

Istället säger vi ett för sent GOD JUL och God fortsättning och om vi inte ses förr, GOTT NYTT ÅR!!!!

Yo allihopa! Jag satt hemma i soffan igår och skrev ett inlägg om hur fantastisk teknologin är på mobilen, det var superbra och jag skulle precis kolla om det var några stavfel (för av någon anledning rättar det inte till sig i mobilen) när jag fick ett sms och allt försvann.... Så jag är inte så sugen på att skriva om det igen och är inte heller lika säker på att jag har kvar de känslorna... istället kan jag kortfattat meddela att även jag nu har vandrat rakt in i instagram-träsket.... har hört att det är svårt att ta sig ut därifrån men jag kan ju inte vara säker innan jag har provat själv!!! Så nu kommer jag lägga upp en massa bilder lite överallt på intenet med lätt, redigerade bilder på allt möjligt!! 

For example:

Åh! Glömde nämna att jag har klippt lugg föresten!! Ser ni????! YAAYYY!!!

HANNA ÄR HEMMMAAAAAA!!!!! Wihoo! Och detta kära vänner firar vi genom att åka in till stan med hela Hannas familj, fast mest bara Hanna och jag.... och slösa pengar på fantastiskt menigslöst skräp som man bara måste ha!!! Det är så vansinigt viktigt att skaffa sig en extra skjorta och till den så bara Mäste man ha de där hängslena på New Yorker ocjh eftersom jag bara var TVUNGEN att springa in på Carlings och hittade de där fantastiska hängslebyxorna till ett bra pris så är det ju inte ens tänkbart att Inte köpa dem!!!! Det är ju bara så det funkar... Alla vet det... i alla fall hos oss kvinnor! Hanna var likadan, hon shoppade loss precis lika mycket som jag oxh kanske lite mer i längden för hon hittade ett par fantastiska skor, som hon faktiskt har letat efter i evigheter!!! Så det gör inget om man köper saker när man BEHÖVER dem va!? Eller hur, visst är det så!? Ja det är det!!

Hanna har varit i Linköping i typ 2 veckor... eller tre... eller kanske bara en.... Jag vet faktiskt inte riktigt men det var ett tag sen jag träffade henne så självklart blir vi lika galna som en semesterskygg dvärg på julafton, att gå bergsärka gång är lätt att säga men när man ser mig och Hanna under sånna här tillfällen kan man inte säga det lika lätt efteråt.... nu vet jag inte riktigt vart jag skulle med den här texten men.... 

Okej låt oss börja om!

Hanna är hemma! Vi har Shoppat, och det blev jäätmycket köpt.... Jag har inte mycket pengar kvar... Ove bjöd över mig till dem ikväll... sitter och äter Daniels godis just nu.... vet inte vad jag ska skriva längre..........

Okej, så här kommer det gå till: Jag har två saker att offentliggöra med er denna afton, den ena är bra och den andra är dålig... Jag kommer börja lite sällt och starta med den bra nyheten och sedan bryskt gå över till den dåliga... Då börjar vi!!

Jag har i flera månader lagt blod, svett och tårar på teoriuppgifter, övningskörning och körlektioner!!! Äntligen har det belönat sig och jag har fått (Trumvirvel tack, vrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrtching) KÖRKORT!!!!!! YAY!!! Hurra för mig!! Hipp hipp hurra hurra hurra!!! Jag tackar jag tackar, inga blommor är nödvändiga!! Fast lite pengar skulle jag ju inte säga nej till...

Så nu kan jag äntligen köra runt i min alldeles egna bil med mitt alldeles egna körkort. Helt ärligt mellan er och mig och hela internet så gick det inte så bra första gången... jag kuggade på teorin med typ 3 poäng men klarade uppkörningen galant eftersom jag är så sjukt duktig på att köra bil!!!!!!! Andra gången klarade jag teorin med knappt 2 poäng MEN det är ett godkänt och det är det som räknas!!!

Så den dåliga nyheten.... ni behöver inte fortsätta läsa det här för det är ganska.... jaja så här ligger det till!! De flesta av er vet att jag har något slags problem med ryggen sedan lång tillbaka, nu har jag äntligen fått ett svar på vad det kan vara! Vi misstänker att det är diskbråck, nu tänker ni "Det är väl bara gamla som får det??" och ni har helt rätt!! Det är gamlingarna och jag... jag kommer precis från fotbollsträningen (som jag inte var med på...) och har nu sagt att jag inte kommer spela mer fotboll, kanske någonsin och det är inte okej för mig... hur ska jag klara mig!? Jag har alltid spelat fotboll men nu gör jag inte det längre... istället ska jag simma i en bassäng full med gamla människor för att försöka hålla igång på något sätt... om ni ursäktar mig ska jag avsluta det är inlägget nu eftersom även om det inte låter som det på mig ibland så är grejen att sluta fotboll för mig ganska stor och jag vill inte... jag vill sluta på mina villkor men det funkar inte nu...

Mot oändligheten och vidare sa en väldigt modig liten leksak en gång i tiden. Buzz Lightyear Satte ett enormt exempel för alla oss småglin på den tiden att hur mycket vi än växer, hur stora vi än blir och hur barnsligt vi än må uppträda så blir man aldrig för stor för att leka livet ut! Igår lämnade jag min lekkompis i Linköping för att låta henne ta ett steg i livet som inte innefattar mig. När Hanna och jag var små gjorde vi allt tillsammans, vi var oskiljaktiga och varandras andra hälfter och det fortsatte genom tiden! Vi växte om möjligt ännu närmare varandra och istället för att vara bästa vänner blev vi så mycket mer! Som fruktansvärt nära tvillingar med en slags telepatisk kontakt, var vi än befinner oss hittar vi varandra, med en blick kan vi förstå varandra och, kanske viktigast av allt, vi är inte rädda för att ha konflikter med varandra... Vi bråkar mer än de flesta gör men vi vet att det bara är på ytan för just de där bråken gör oss så mycket starkare i längden. Hanna och jag är faktiskt släkt så jag antar att det är som man säger, blod är tjockare än vatten, men jag kan lugnt säga att jag har fler vänner som är på god väg till det jag och Hanna har men med tank på allt arbete och tid som det tog för oss kommer det nog ta ett tag till innan jag får fler sådana vänner som Hanna!!

Nu var det ju så att Hanna och jag lekte inte med Buzz, eller med actionfigurer, och med tanke på min... "manliga" natur lekte vi inte ens med Barbies eller dockor!! Nej det vi lekte med var Ponny's, de små färgglada hästarna med vingar och horn som hade lite magi och lite klumpighet och framförallt mycket hår!!! Jag tyckte inte riktigt det var så fint så en dag satte sig lilla Mickis ner och tog sin favorit, Orangeis (Han var förövrigt orange om budskapet inte gick igenom) och snaggade honom så att bara ett kort regnbågsfärgat stubb blev kvar!! När jag senare kom till Hanna och visade upp honom fick hon ett infall att gå i min fotspår och göra samma sak med SIN Orangies (Jag de var precis likadana) men råkade klippa honom lite för kort så han blev nästan skallig!! Hehe, tycket fortfarande det är kul!! Mohahaha!!! Vi hade mycket skoj med de där ponnyna och vi lekte länge med dem men nu kan vi inte leka längre för Hanna har lämnat mig i sticket för att plugga sig till ett stort jobb med bra betalt och har inte tid för mig längre... Det sista var inte sant... jag är välkommen när jag vill och har planerat att våldgästa henne så ofta jag kan och har råd!!!

Nåja livet går vidare och man slutar leka med sina gamla leksaker men innerst inne finns alla de där minnena kvar och är några av de viktigaste minnena vi har när man växer upp, därför tar vi nog alla fram våra gamla leksaker och blundar och tänker sig tillbaka till en tid när allt var självklart och och ler!! Jag vet att jag gör det i alla fall!!!

Den fullkomligt galen person som kom på att man ska fixa en hel helg när en hel stad ska festa loss och alla ska gå bärsärkagång måste ju ha varit mentalt instabil! Ett sånt ljushuvud borde ju inte få finnas, inte nog med att de gamla grabbarna grus och tanterna tetrapack får nytt liv igen och fyller ut tomrummet i sina tråkiga liv genom att störta ut på stan och leka brunstiga tonåringar, de pyttelilla småfolket som inte ens har kommit in i puberteten men fortfarande inte vill något annat än att växa upp springer runt med för stora tubtoppar och visar trosorna och håller en energidryck samtidigt som de leker fulla... sen har vi folket i min ålder, vi könsmogna idioter som går ut på krogar och häver i oss alkohol för att kunna dansa dåligt med folk vi inte känner till musik en hjärndöd DJ valt att spela... Men jag ska inte vara enbart negativ heller, det finns mycket bra saker med KarlOskar-dagarna med, man kan till exempel hitta en massafolk man inte känner men har träffat tidigare och i vimlet av folk känns det som att man alltid har varit BFF's!! Det är även en riktigt saftig rea under en hel helg på hela stan... kan gå back många pengar men fortfarande tjäna mycket på det!!!

Nåja det är alltid lika kula att gå ut på krogen och skaka lite rumpa, synd bara att det bara var ett dansgolv öppet på oleo... blev lite väl trångt för min smak så jag hade väl inte riktigt så kul som jag kunde ha haft men lite alkohol hjälper ju också... nu vill jag bara skjuta in för de underåriga läsare jag har att dricka för drickandets skull aldrig är bra! Man kan dricka för att alkoholen gör drickan godare men inte för att enbart bli full, don't drink and drive kids!!!

Meeeeeen jag råkade ju bli lite för... påverkad... promillehalten var lite över min gräns... inte för att jag mådde dåligt eller så, nejnej jag mådde finemang, lite lagom glad och lullig men mina vänner hann inte riktigt med mig så jag försökte få ... jag var nog väldigt jobbig faktiskt... Sorry...

Hejsan hoppsan alla mina små Followers! Nu är det så att jag tog fel på dagar så jag ligger 3 dar efter med det här inlägget! Grejjen är att jag nu har ägt denna blogg i ett år och 3 dagar! Rätt imponerande för en tjej som egentligen inte tycker om bloggar... Meeeen om ni som har följt mig från början tänker tillbaka så kanske ni minns anledningen till att jag startade blogga! Jo, nu börjar vi sagostunden:

För längesedan i en stad långt ifrån där jag sitter nu satt jag och skrev med min goda vän Emil på mitt alltid lika älskade Facebook och berättade utförligt hur tråkigt jag hade det på vår husvagnssemester och hur instängt det kändes i den rullande plåtburken vi alla trängdes ihop i! Han insisterade då på att jag skulle dela med mig av alla mina hemska tankar så att fler kund ta del av mina mardrömmar... sagt och gjort, jag började trakassera internet med min vrede! Men det slutade ju ganska bra i alla fall och jag sitter här ett år senare och skriver fortfarande lika motvilligt men skriver ändock... många svåra ord nu...

Så om vi hoppar tillbaka till vår tid nu igen så kan jag annonsera... det är nog fel ord men jag orkar inte bry mig... att jag var på släktkalas igår! Mycket trevligt! Jaha tänker ni nu, vaddå typ 50 pers som man inte tycker om i ett rum... Ni kunde inte ha mer fel!! (Mohahaha, bered er på en chock när ni läser följande mening!!!) Min farmor har 14 syskon, det blir 15 totalt, om vi säger att generellt har varje syskon ca 4 barn var, det vill säga det är nästan 40 kusiner och om hälften av kusinerna har inneboende barn som också kommer samt alla respektive till syskon, kusiner och kusinbarn så blir skaran ganska stor! Vi fyllde ett folkets hus i landsbro och de av oss som fortfarande hade hörseln i behåll har nog inte riktigt den kvar... Det var kakor och kaffe och mat och kaffe och tårta och kaffe och kubb och musik och tal och  korv och dans... ja det var hela köret! Allt med folkmellan 80 år och 3 månader närvarande!! Riktigt fullt hus kan man ju säga, hehe kul va!!! (see what i did there!!!??) Alla har samma humor som jag så ni kan ju tänka er nivån på skämten men FY F*N vad kul vi hade!!! det är en lite speciell känsla man får när man går in i ett rum fullt med människor man inte känner eller har träffat på flera år men vet att man har samma blod som... helt plötsligt fån ingenstans kan en tant dyka upp och säga "Nejmen oj, vad stor du har blivit, jag har inte sett dig sen du gick i blöjor! Kommer du ihåg mig??!" Lusten att skrika "Ja men visst, det var ju dig jag spydde ner som bebis, klart jag kommer ihåg dig!!! -.-'" Är ganska stor ibland MEN jag lyckades hålla mig lugn för alla farmors syskon liknar henne och hela släkten har lite liknande sätt och drag så man kan inget annat än älska min släkt!! Wihoo för oss!!

Hoppsan! Bidde lite långt idag kanske...